Klimatkonferens i november, COP21!

Håll utkik, snart är det klimatkonferens i Paris! Är det nu länderna i världen kommer att inse vart vi är påväg!

Är passivhuskonstruktionen ett nytt påfund?

Bilden är lånad från: http://academic.emporia.edu/aberjame/histgeol/nansen/nansen.htm


Den första passivkonstruktionen gjordes redan i slutet av 1800-talet av den Norska polarforskaren Fridtjof Nansen. Fartyget Fram byggdes lufttätt och välisolerat. I loggboken kan läsas. ”Väggarna är täckta med tjärad filt, sedan följer en korkfyllning därpå en panel av granvirke sedan åter igen ett tjockt lager filt, därefter lufttätt linoleum och till slut ännu en panel. Innertaken har en sammanlagd tjocklek på 40 cm. Fönstren genom vilket kylan lätt kunna tränga in skyddas med tredubbla glas och på annat sätt. Här är en varm och ombonad plats att vistas på. Vi eldar inte i kaminen, oavsett om termometern visar 5 eller 30 grader under nollpunkten. Ventilationen är utmärkt…. eftersom den skickar ner närmast frisk vinterluft genom fläkten. Jag funderar därför på att ta bort kaminen helt, den är bara i vägen.”.[1]
När nya krav och direktiv kommer är det ibland viktigt att se bakåt för att på ett bra sätt kunna blicka framåt och verkligen se hur och vad som har förändrats.
Nedan sammanställs några historiska klimatskalskonstruktioner och dess U_i-värden från förr till idag. U-värdet är ett mått på hur väl en konstruktion isolerar mot värmeförluster. U-värdet mäts i Watt per kvadratmeter och grad Kelvin, W/m²K. Det vill säga hur många watt en konstruktion läcker per m².


[1] Nansen, Fridtjof (1962) Fram över Polarhavet, Bokförlaget NATUR OCH KULTUR, Stockholm (sid. 66)